Under lång tid reglerades distributionen av vårdtjänster mycket ojämnt. I synnerhet fick personer med demens inte samma förmåner som andra personer med fysiska sjukdomar. I och med att lagen I, II och III för att stärka vården 2014 och 2015 gick, är fördelningen av vårdförmåner nu också rättvis för personer med demens.
Vårdförstärkningsåtgärderna: En översikt
De två första lagarna för förstärkning av långtidsvården, PSG I och PSG II, kompenserade initialt för de fördelade fördelarna för personer med fysiska sjukdomar och personer som lider av demens. Även om lagarna antogs från och med 2014 gjordes justeringen gradvis och slutfördes först i januari 2017.
Vårdbehov och deras släktingar har fått mycket mer omfattande stöd från vårdfonden sedan 2015. Detta möjliggjordes av vårdförstärkningslagen I. Sjuksköterskestyrkan II representerade dock en ännu större reform av vårdvården, de förändringar som har ägt rum i tidigare omvårdnadspraxis har förbättrat situationen för många vårdbehov och deras släktingar.
Dessa inkluderade:
- Förnyelse av det så kallade långtidsvårdskonceptet
- MDK: s förnyelse av bedömningsmetoden
- Förnyelse av klassificeringen av vårdnivåer i fem vårdnivåer
Dessa innovationer innebär att personer med demens såväl som psykiskt funktionshindrade eller permanent psykiskt sjuka nu kan göra anspråk på samma tjänster som de fysiskt sjuka.
|
Vårdnivåerna "0", 1, 2 och 3 var i kraft till och med den 31 december 2016. Den 1 januari 2017 |
Den första lagen som stärker långtidsvården
Den så kallade PSG I godkändes den 17 oktober 2014. Sedan början av 2015 har medlemmar i långtidsvårdsförsäkringen med ett erkänt vårdbehov gynnats av extrautgifterna, som bland annat främjat bättre dag- och nattvård, men också en utvidgning av vården på äldre- och vårdhem.
Sedan januari 2015 har förmånstagarna också fått i genomsnitt fyra procent högre förmåner. Redan 2012 ökade utgifterna för demenspatienter med i genomsnitt 2,67 procent med New Care Alignment Act. Med PSG I förvärvar också alla tjänstemottagare med en erkänd vårdnivå rätt till så kallade vård- och hjälptjänster. Sedan 2015 har långtidsförsäkringsfonderna betalat ut bidrag på 104 euro för enkel demens och 208 euro för svår demens. Dessa utgifter gynnar också de vårdande släktingarna, eftersom de lättas åtminstone per timme.
PSG I inkluderar också ökade fördelar för alla som behöver vård med demens, intellektuella funktionshinder eller permanent psykisk sjukdom. Detta inkluderar:
- Korttidsvård (t.ex. efter sjukhusvistelser)
- Dagvård utöver vård av släktingar
- Nattvård utöver vård av släktingar
- högre medel för dag- och nattvård
- Startbidrag för bostadsgrupper och delade lägenheter som får öppenvård
- ökad finansiering för åldersanpassad och barriärfri renovering
En särskild inriktning i vårdförstärkande lagar är på bättre vård för personer med demens.
En annan innovation i PSG I är att de subventioner som betalas för dag- eller nattvård inte längre avräknas mot vårdbidraget som vårdande släktingar får eller med vårdförmånerna för vårdtjänster. Sedan dess har antalet inrättade öppenvårdstjänster ökat avsevärt, så att det vid slutet av 2015 redan fanns mer än 4200 sådana anläggningar.
En nyhet som lindrar särskilt omtänksamma släktingar är den så kallade förebyggande vården. Sedan vårdförstärkningslagen I kan familjevårdare kombinera förebyggande vård med kortvarig vård. Eftersom förebyggande vård är mer benägna att kompensera för sjukfrånvaron hos de vårdande anhöriga eller en semester, är korttidsvård, dvs. det ökade vårdbehovet som uppstår efter operationer på den vårdbehovet, till exempel utformad för speciella situationer. Om erkända vårdbehov eller demenssjukdomar inte har använt någon av tjänsterna under ett kalenderår, kommer de att få finansiering på upp till 3224 euro.
En lika viktig innovation är det ökade främjandet av åldersanpassat boende. Varje erkänd person i behov av långtidsvård får högst 4000 euro, som dock kan sökas flera gånger om behovet av hjälp ökar. Detta innebär att följande renoveringsåtgärder kan finansieras:
- barriärfritt kök
- barriärfri dusch
- barriärfri toalett
- barriärfria dörrar
- Rullstolsramper och rampsystem
- Trapphissar
Denna finansiering gäller alla åtgärder som leder till en minskning av hinder. Om en bostadsgrupp inrättas där fyra stödmottagare vill flytta är det totala finansieringsbeloppet 16 000 euro. Ytterligare finansiering för bostadsgrupper om fem eller fler tillhandahålls inte. Här kan du dock kontrollera om du har rätt till KfW-bidrag.
En något mindre innovation gäller subventioner för vårdhjälpmedel. De har ökat från 31 EUR till 40 EUR per månad.
En överblick över de största förbättringarna av PSG I
- Människor som lider av demens får fler fördelar än vårdbehov som inte har demens.
- Högre bidrag för så kallad "lågtröskel" -grupp eller individuell vård samt för att lindra anhöriga till demenspatienter beslutades.
- Det finns nu rätt till dag- och nattvård samt korttidsvård för demenspatienter.
- Det finns startfinansiering för nya bostadsgrupper och delade lägenheter på 2500 EUR per stödmottagare, men högst 10 000 EUR.
- Det finns en grupptilläggsavgift på upp till 820 EUR per månad, som kan användas för att finansiera en arrangör för vardaglig organisation.
|
Startfinansieringen är ett startbidrag |
Förbättringar för familjevårdare
Mycket har också förbättrats för anhöriga till vårdbehov. Så vård- och hjälptjänsterna utvidgades. Detta stärker bland annat öppenvården för vårdbehov genom att erbjuda lämplig vård och stödtjänster och därmed också en konkret lättnad för de vårdande anhöriga.
Förbättringar inom slutenvården
Lagen för vårdförstärkning I har också medfört betydande förbättringar när det gäller slutenvård. Sedan 2015 har den sociala långtidsvårdsförsäkringen kunnat spendera cirka 1 miljard euro mer på slutenvård. Och det årligen! På detta sätt ska vården av boende på äldre- och vårdhem med begränsad vardagskompetens, såsom personer med demens, förbättras. Dessutom kan antalet vårdgivare i hem ökas till upp till 45 000. Detta innebär att antalet vårdgivare nästan har fördubblats inom ett år.
|
För att ytterligare stärka vården och säkra den på lång sikt har lagstiftaren inrättat en vårdfond |
Den andra lagen som stärker långtidsvården
Den så kallade PSG II anses vara den viktigaste reformen sedan långtidsvårdsförsäkringen grundades 1995. Den antogs av Förbundsdagen den 13 november 2015 och trädde i kraft den 1 januari 2016. Implementeringen av de olika innovationerna skedde gradvis och slutfördes den 1 januari 2017. Den här lagen om förstärkning av långtidsvården omfattade också en ytterligare förstärkning av försäkrade personer med begränsad vardagskunskap, till exempel personer med demens, som har fått samma förmåner som permanent fysiskt sjuka personer sedan januari 2017.
Sedan januari 2017 har oberoende för vårdbehovet som ansöker om vårdförmåner också beaktats för ett positivt beslut. Hittills har bara de fysiskt sjuka kunnat kräva stöd och därmed få vårdförmåner. Granskningssystemet har också förändrats i grunden. Sjukförsäkringens medicinska tjänst, eller kort sagt MDK, kontrollerar de lagstadgade försäkrade med hänsyn till sex kriterier, hur oberoende de är och om de behöver hjälp och vård. När det gäller privatförsäkrade personer utför experter från Medicproof GmbH bedömningen.
Sedan 01.01.2017 har demenspatienter fått samma förmåner som permanent fysiskt sjuka vårdbehov.
Vårdnivåerna
De tre vårdnivåerna 1, 2 och 3 samt vårdnivå 0 ersattes med fem vårdnivåer den 1 januari 2017. De dokumenterar beroende av vårdbehov. Ju högre vårdnivå som ges, desto mindre oberoende är den berörda och desto högre är fördelarna med vårdförsäkringsfonden.
|
Vårdnivå 1 ges till alla vårdbehov som bara är svagt försämrade i oberoende |
Om vårdbehov har ett mycket specifikt och utomordentligt stort behov av hjälp, vilket också ställer särskilda krav på vård, kan de få vårdnivå 5 även om det nödvändiga minimipoänget inte har uppnåtts.
Ansök om en viss vård
Om du eller en släkting är permanent beroende av hjälp kan en ansökan om en grad av vård lämnas in. Detta gäller även om spirande demens observeras eller läkaren uttrycker en sådan misstanke.
Och så går det:
- Du kan ringa det ansvariga långtidsvårdsförsäkringsbolaget. Alternativt är ett informellt brev till långtidsvårdsförsäkringen möjligt där förmåner från långtidsvårdsförsäkring begärs.
- Du kommer att få ett formulär per post, som måste fyllas i och undertecknas av sökanden eller deras behöriga ombud.
- Som en juridiskt försäkrad person kommer du att få en tid från den behöriga MDK-experten, som en privatförsäkrad person från den behöriga experten från MEDICPROOF GmbH.
- Efter bedömningen rekommenderar bedömaren respektive vårdnivå.
- Du kommer att få ett meddelande från vårdförsäkringsgivarna om och vilken vårdnivå som har tilldelats.
- Du kan motsätta dig vårdgraden om den är för låg eller inte känns igen alls.
Tips : När du fyller i formuläret för att ansöka om en viss vård ska du inte ge alltför detaljerad information. Anteckna tidigare vårdsituationer så att du kan kommunicera dem till granskaren. Om den berörda personen behöver hjälp med till exempel morgontoaletten bör du nämna det.
Ytterligare innovationer av PSG II
Alla vårdbehov som redan hade en vårdnivå 2016 (idag vårdnivå) missgynnas inte av PSG II. En sämre position är inte avsedd. Dessutom fick de automatiskt en underhållsnivå utan att behöva utvärderas igen.
Innovationerna inkluderar också:
- Ny utvärdering (NBA)
- Regelbunden publicering av vård- och prisjämförelseförteckningar
- regelbundna konsultationsbesök
- bindande vårdplaner med individuellt stöd och vårdåtgärder
- Utbildning och kurser för vårdgivare
- förbättrat skydd för vårdgivare i händelse av arbetslöshet och ålderdom
På detta sätt får de drabbade en viss omsorg
I grund och botten: Den som erkändes som lider av demens eller har behov av vård med vårdnivå ”0”, 1, 2 eller 3 2016, behövde inte genomgå en ny bedömning utan fick automatiskt den nya vårdnivån. Endast personer i behov av långtidsvård vars tillstånd hade försämrats i en sådan utsträckning att de nått ett ökat behov av tjänster granskades om från och med den 1 november 2016. Detta gjordes dock redan efter den nya bedömningen.
Den som ansöker om en viss vård för sig själv eller en anhörig i dag bedöms automatiskt enligt NBA. Här bestäms graden av oberoende med hjälp av ett frågeformulär som sedan utvärderas av experterna. Ett poäng- och viktningssystem används för att bestämma vårdnivån. De sex kriterierna enligt vilka graden av egenföretagare bedöms motsvarar följande moduler enligt avsnitt 14 (2) SGB XI:
- rörlighet
- kognitiva och kommunikativa färdigheter
- Beteenden och psykologiska problem
- Självförsörjning
- Att hantera sjukdom eller terapirelaterade krav och stress samt att hantera dem självständigt
- Design av vardagen och sociala kontakter
Granskarna överväger varje modul separat och kontrollerar om den bedömda personen kan klara respektive uppgifter oberoende och i vilken utsträckning detta lyckas. Beroende på om personligt stöd verkar nödvändigt för att klara av uppgifterna viktas resultaten i slutändan därefter. De juridiska kraven enligt § 15 SGB XI gäller här. Det övergripande betyget resulterar i slutändan i graden av vård.
Klassificeringen i en vårdnivå beror på hur oberoende personen är och var han behöver hjälp.
|
En särskild förordning gäller för dem som behöver vård med demens. Om de är erkända demenspatienter |
Nya och reducerade tjänster inom dag- och nattvård
För personer med vårdnivå 1 har situationen försämrats något. Eftersom de till stor del är egenföretagare och bara behöver en liten mängd vård, får de bara 125 euro som en så kallad ersättning för vård- och hjälptjänster. Detta är dock inte tillräckligt för öppenvård och verkligen inte tillräckligt för öppenvård. Personer med vårdnivå 1 har därför inte rätt till vårdbidrag eller vårdförmåner. I gengäld har du rätt till startfinansiering när du startar en vård- eller demensgrupp. Omvårdnadshjälpmedel och två kostnadsfria konsultationsbesök per år kan också användas. Om det finns ett behov av åldersanpassad bostadsomvandling kan dessa medel till ett belopp på 4 000 EUR också ansöks.
|
För att finansiera Långtidsvårdsförstärkningslagen II, måste bidragen till långtidsvårdsförsäkringen |
Jämförelse av prestanda före och efter PSG
Tjänster: öppenvårdstjänster
|
Vårdnivå / vårdförmåner in natura | Vårdnivå / vårdförmån i natura (sedan 01/2017) | skillnad |
|---|---|---|
| "0" (endast demens): 231 EUR | 2: 689 EUR | + 458 EUR |
| 1: 468 EUR | 2: 689 EUR | + 221 EUR |
| 2: 1144 euro | 3: 1 298 euro | + 154 EUR |
| 3: 1612 EUR | 4: 1612 EUR | + 0 EUR |
| Nivå 3 för svårighetsfall: 1995 euro | 5: 1995 euro | + 0 EUR |
Tjänster: dag- och nattvård
| Vårdnivå / vårdförmåner in natura (fram till 12/2016) | Vårdnivå / vårdförmån i natura (sedan 01/2017) | skillnad |
|---|---|---|
| "0" (endast demens): 231 EUR | 2: 689 EUR | + 458 EUR |
| 1: 468 EUR | 2: 689 EUR | + 221 EUR |
| 2: 1144 euro | 3: 1 298 euro | + 154 EUR |
| 3: 1612 EUR | 4: 1612 EUR | + 0 EUR |
| Nivå 3 för svårighetsfall: 1995 euro | 5: 1995 euro | + 0 EUR |
Tjänster: äldreboende och vårdhem
| Vårdnivå + slutenvård (fram till 2016/2016) | Vårdnivå + slutenvård (från 01/2017) | skillnad |
|---|---|---|
| 1: 1064 EUR | 2: 770 EUR | - 294 EUR |
| 2: 1330 EUR | 3: 1 262 EUR | - 68 EUR |
| 3: 1612 EUR | 4: 1775 EUR | + 163 EUR |
| Nivå 3 för svårighetsfall: 1995 euro | 5: 2 005 EUR | + 10 EUR |
|
Viktigt: Tabellerna innehåller inte vårdnivå, eftersom alla vårdbehov som tidigare hade |
Den tredje lagen som stärker långtidsvården
Den så kallade PSG III beslutades för att uppnå att fler vårdstödpunkter öppnas i tidigare underlevererade regioner och därmed förbättras råd från vårdande släktingar, vårdbehov och personer med funktionsnedsättning. Det antogs den 2 december 2016 och trädde i kraft den 1 januari 2017. Innan PSG III infördes fick vårdbehov och deras släktingar otillräcklig rådgivning. De var ofta tvungna att hjälpa sig själva. Idag ligger ansvaret för detta hos kommunerna som har samordnat och hanterat rådgivningstjänsterna sedan 2017. Du har också rätt att inrätta nya vårdcentraler i din stad eller distrikt. En annan nyhet i PSG III gäller sjukförsäkringsföretagens rätt att granska misstänkta bedrägliga vårdtjänster.
Innan lagen III för förstärkning av långvarig vård trädde i kraft hade varje federal stat en statlig vårdkommitté. Den omfattade företrädare för socialministeriet, kommunerna som socialförsäkringsgivare, föreningar för vårdinstitutioner och sjuk- och vårdförsäkringsfonder. Statens vårdkommitté enades om principerna för ersättning för respektive vård- och stödtjänster. Användningen av personal i bostäder togs i beaktande enligt minsta storlek. Dessutom rådde utskottet statsregeringen om lagstiftningsförslag som rör vård.
Sedan januari 2017 har kommunerna betydligt mer kompetens och kan också inrätta vårdstödpunkter i regioner som är mindre välskötta. Dessutom kan statliga vårdkommittéer bildas med leverantörer av öppenvård och öppenvård, leverantörer av socialt bistånd och långtidsvårdsfonderna, som verkar över sektorer. De ger rekommendationer om i vilken utsträckning infrastrukturen för rådgivning, stöd och omvårdnad kan förbättras.
Genom vårdförstärkningslagen III har delstaterna och kommunerna mer kompetens i att organisera råd, vård och support på plats.
Sedan 2017 omfattar kommunernas uppgifter och rättigheter:
- Testning av 60 olika modellprojekt i Tyskland som finansieras
- Initiativrätt att etablera nya vårdstödcentra
- skapa egna rådgivare
- Deltagande i utvidgningen av lågtröskelvården
Till 1.: Modellprojekten är avsedda att säkerställa bättre samordning av rådgivningstjänster som rör områden som vård, integrationshjälp för personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg och möjliggöra förbättrat samarbete mellan varandra.
När det gäller 2.: Kommunerna kan inrätta nya vårdstödpunkter och ge råd till dem som söker hjälp där. Konsulternas arbete och finansieringen av baserna regleras i form av ett ramavtal med respektive federala stat.
När det gäller 3.: Enligt 7 § 2 i PSG III och 37 37 § 8 i PSG III med ändringar kan kommunerna tillhandahålla både vårdråd och vårdrådsbesök för tjänstemottagare av egen personal. Personalen måste dock utbildas därefter.
Till 4.: Finansieringsreglerna för lågtröskelvårdserbjudanden har förenklats och kommunerna deltar nu i utvecklingen och utbyggnaden av sådana barnomsorgserbjudanden.
I vårdförstärkningslagen III föreskrivs också att personer med funktionsnedsättning som behöver vård i första hand ska få vård i enlighet med bok IX i den sociala koden (vårdförsäkringslagen). Innan dess fick de ett integrationsbidrag enligt deltagarlagen, i enlighet med bok IX i den sociala koden. Detta innebär att personer med funktionsnedsättning, som huvudsakligen får integrationshjälp, också får kostnaderna för nödvändig öppenvård från social- och rehabiliteringsleverantören och inte från vårdförsäkringen. Men om det finns ett behov av slutenvård visas också långtidsvårdsfonden. De drabbade får då hjälp från social- och rehabiliteringsbyråer samt från vårdförsäkringsfonden.
|
Om en federal stat inte vill använda antalet modellprojekt den har rätt till, kan den |
De ändringar som gjorts av PSG III när det gäller faktureringsbedrägerier
PSG III möjliggör ett mer målinriktat tillvägagångssätt för bedrägerier inom öppenvårdssjukvård. Sjukförsäkringsbolagen fick nya kontrollrättigheter över polikliniken. Med sina systematiska granskningsrättigheter för polikliniska vårdgivare kan sjukförsäkringsföretag mer effektivt granska de vårdtjänster som får ersättning från dem.
Polikliniska vårdtjänster är föremål för MDK: s branschstandardkvalitet och bokföringskontroller. Av denna anledning har MDK också fått utökade testrättigheter. Sedan 2017 har dock hälsoförsäkringar också kunnat utföra faktureringsrevisioner oberoende av MDK. Om en öppenvårdstjänst bevisligen fuskar har självförvaltningen av vården på statsnivå rätt att sanktionera den.
|
Eftersom avgiftssatserna för vårdförstärkningslagen II måste höjas är detta |
Slutsats
Sjuksköterskestyrkande handlingarna I, II och III har medfört ett antal positiva förändringar för personer med demens, personer med intellektuella funktionsnedsättningar och personer med permanent psykisk sjukdom och deras släktingar. Förutom ökad tjänsteleverans finns betydligt fler medel tillgängliga för de drabbade. PSG I stärkte till exempel principen om "öppenvård innan slutenvård", PSG II representerar till och med en extremt omfattande omvårdnadsreform. PSG III gav i sin tur viktiga förändringar som framför allt förbättrade rådgivningstjänsterna, men också relaterade ekonomiska förluster på grund av bättre övervakningsalternativ minimeras till faktureringsbedrägerier. På grund av de långsiktiga vårdförstärkande lagarna måste avgiftsökningarna höjas två gånger.Eftersom långtidsvårdsförsäkringen, som välfärdsstatens femte pelare, finansieras av alla som har obligatorisk försäkring, kan alla försäkrade också delta i den så snart de själva behöver vård.
