Kraftvärmeenheter (BHKW) genererar samtidigt värme och el. Olika tekniker används för detta. I vår intervju förklarar kostnadskontrollsexperten kostnaderna för termiska kraftverk av blocktyp för hyreshus och hur och om dessa kostnader är lönsamma.
Fråga: Vilka kostnader har du för att beräkna för en kraftvärmeenhet i en hyreshus?
Kostnadskontrollsexpert: Detta kan naturligtvis variera beroende på storleken på lägenhetsbyggnaden och antalet bostäder samt den service som krävs.
Förvärvskostnaderna för en BKHW i en hyreshus är mycket höga.
Även ett enfamiljshus kan kosta cirka 25 000 euro att köpa - för en hyreshus är det ännu dyrare, beroende på individuella värmebehov. Förvärvskostnader i intervallet 25 000 till 55 000 euro måste i alla fall förväntas.
Dessutom kan det finnas kostnader för buffertlagring, ellagring och, om det behövs, för en topplastpanna, som effektivt kan dämpa förbrukningstopparna i värmeproduktionen. Installationskostnader måste också beaktas.
System
Kostnaderna för olika system kan variera mycket. ”Klassiker” bland kraftvärme är system där en motor driver en generator, som sedan genererar värme och elektricitet samtidigt. Dessa system måste drivas med fossila bränslen (olja eller gas).
En Stirling-motor, å andra sidan, matas av en extern värmekälla, där bränsletypen inte spelar någon roll. Under vissa omständigheter kan billig biomassa också användas för detta.
Lönsamhetsberäkning
Underhållskostnader måste också inkluderas i de totala kostnaderna.
Vid beräkning av lönsamheten måste, utöver förvärvskostnaderna, även de relativt höga underhållskostnaderna (minst 1 000 till 2 000 euro per år) och kostnaderna för det brända bränslet beaktas.
Kostnadsbesparingarna för den el som genereras och används av kunden kan dras av från detta, vid behov också för en beviljad återinlämningstariff - varigenom självanvändning av el i huset är det billigare alternativet i nästan alla fall.
Antalet driftstimmar per år som systemet tillhandahåller spelar också en roll i lönsamhetsberäkningen. Ju högre antal arbetstimmar under full belastning, desto effektivare fungerar systemet vanligtvis, men desto högre underhållskostnader (underhåll krävs var 5000: e timme, 8700 timmar per år). I system som arbetar under värmekontroll (dvs bara körs när värme krävs) är antalet driftstimmar lägre, men effektiviteten är något lägre.
Erhållna subventioner måste också beaktas i lönsamhetsberäkningen: Förutom till engångssubventionen återbetalas till exempel energiskatten för använt bränsle - detta görs helt under de första tio driftsåren och sedan bara delvis. För varje genererad kWh el gäller också ytterligare subventioner på 0,0541 euro per producerad kWh (enligt gällande lag), som också måste beaktas.
Kostnadsexempel från träning
Vi har ett system med en Stirling-motor installerad i vårt hyreshus med tre bostäder. Vi vill mata den genererade elen till det allmänna nätet för att få en inmatningstariff. Vårt hus är mycket välisolerat och har därför ett mycket lågt värmebehov.
| Posta | pris |
|---|---|
| Anläggningskostnader | 18 900 EUR |
| Buffertlagring | 2500 EUR |
| Installation kostar helt | 6500 EUR |
| Anslutning till det offentliga nätverket (inmatning) | 1500 EUR |
| total kostnad | 29 400 EUR |
Kostnaderna som visas här avser en specifik systemkonfiguration med mycket låga värmebehov. I andra fall kan kostnaderna också bli betydligt högre, speciellt om systemet kräver högre effekt eller om det finns ett större antal bostäder.
I vårt fall är engångsbidraget ett schablonbelopp på 1 900 euro.
Fråga: Hur bestäms kostnaderna för en kraftvärme i en hyreshus?
Kostnaderna för en kraftvärme beror på olika punkter.
Kostnadskontrollsexpert: Nyckeln här är:
- vilken typ av kraftvärmeenhet som ska användas (klassiska motordrivna varianter, system med Stirling-motorer, vätgassystem)
- om uppvärmning av toppbelastning också krävs (toppbelastningspanna)
- om den genererade elen ska konsumeras av sig själv eller matas tillbaka till nätet
- om ytterligare buffertlagring eller ellagring ska köpas och i vilken storlek
- vilka subventioner som kan erhållas
- vilka kostnader som uppstår för använt bränsle
- hur många driftstimmar som utförs av systemet per år (värmestyrd eller permanent igång)
- vilka underhållskostnader som uppstår
Vid planeringen av systemet bör en mycket detaljerad lönsamhetsberäkning läggas till grund för att säkerställa både lönsamheten i systemet och avskrivningsperioden för de ganska höga anskaffningskostnaderna.