Med föregående och efterföljande arv kan tillgångarna ärvas över generationer efter önskemål. Det finns dock nackdelar eftersom den tidigare arvtagaren bara kan avyttra tillgångarna i mycket begränsad utsträckning. Dessutom har skattemyndigheterna tillgång här två gånger.
Pre-arv och efter-arv: det viktigaste i korthet
- Gården kan förvaltas över flera generationer via förarv och efter arv.
- Den tidigare arvtagaren får endast avyttra tillgångarna inom vissa gränser.
- Det efterföljande arvet skyddas av olika lagliga regler.
- Arvsskatt gäller för arv och efter arv.
- Det finns enklare alternativ till det ganska komplicerade förarvet och efter arvet.
Vad är ett förarv? Vad är ett arv efter arvet?
Med hjälp av före arv eller efterföljande arv kan en testator bestämma i testamentet i vilken ordning de personer som namnges av honom ärver hans egendom (avsnitt 2100 i tyska civillagen (BGB)).
Författaren till testamentet kan också bestämma hur länge det tidigare och efterföljande arvet som en person har rätt att använda gården för. Testatorn kan således fördela sin egendom över flera generationer enligt sin vilja, även efter hans död.
Testatorn utser en person till föregående arving. I enlighet med arvsrätten tar efterföljande arv endast arvet när det tidigare arvet upphör. Författaren till testamentet är fri att avgöra när så är fallet. Om han inte lämnar någon information, börjar det efterföljande arvet med den tidigare arvingens död.
För att den föregående arvtagaren inte ska använda gården helt, så att ingenting återstår för den efterföljande arvingen, är det lagligt föreskrivet att den tidigare arvtagaren endast kan avyttra den i begränsad utsträckning (avsnitt 2112 BGB).
Varför är före arv och efter arv användbart?
Testatorer använder instrumentet för arv och efter arv, särskilt när arvet ska överföras till vissa människor.
Det här alternativet kommer sannolikt att användas för makars testamente. Detta för att säkerställa att gården som ursprungligen ärvts till den överlevande parten ärvs vid en viss tidpunkt till avkomman, till en annan person eller till flera andra personer.
På detta sätt kan makans och därefter barnens ekonomiska försörjning säkerställas. Utan definitionen av föregående och efterföljande arv, till exempel om ingen testament upprättades och den rättsliga arven gäller, kunde makan fritt avyttra de tillgångar som tidigare ärvts och till exempel endast testamentera den obligatoriska delen till barnen.
Testatorn kan avgöra tidigare och efterföljande arvingar i testamentet.
Vilka rättigheter och skyldigheter har tidigare och efterföljande arvingar?
Om testatorn dör blir den tidigare arvtagaren arvtagaren till fastigheten. Samtidigt får den efterföljande arvingen den så kallade "förväntade rätten".
- För att säkerställa att något kvarstår av arvet för den efterföljande arvtagaren, kan den tidigare arvtagaren endast avyttra boet i begränsad omfattning. Om han säljer eller till och med ger bort de överförda tillgångarna är dessa åtgärder alltid ineffektiva om den efterföljande arvtagaren får en nackdel som ett resultat (§ 2113 BGB).
- Den tidigare arvtagaren är också skyldig att sköta gården ordentligt. Till exempel måste han också bära de nödvändiga underhållskostnaderna.
- Om den efterföljande arvingen så önskar måste den föregående arvtagaren skapa en lista över gården (§ 2121 BGB). Om det är nödvändigt är det vettigt att registrera detta av en notarie. Dessutom är den tidigare arvtagaren ansvarig för den efterföljande arvtagaren om det finns en misstanke om att han kränker rättigheterna för den efterföljande arvingen.
- Den tidigare arvtagaren kan använda föremål från arvet för sig själv. Han är då endast skyldig att ersätta värdet i förhållande till efterföljande arving (§ 2134 BGB).
- Den tidigare arvtagaren måste behandla arvet som en särskild fond för den efterföljande arvtagaren. Han kan dock avyttra den, förutsatt att det inte finns något som motsätter sig enligt lag (§ 2112 BGB).
För den föregående arvtagaren finns det många skyldigheter och begränsningar som till och med kan göra arvet oattraktivt i värsta fall. Testatorn har därför möjlighet att undanta den tidigare arvtagaren från några av dessa begränsningar. Man talar sedan om de "befriade tidigare arvingarna".
Vad är ett undantaget förarv?
Om testatorn så önskar kan han undanta den tidigare arvtagaren från några av sina skyldigheter (§ 2136 BGB). Detta undantag är möjligt för följande punkter:
- bortskaffande av mark, fartyg och fartygskonstruktioner (avsnitt 2113, punkt 1 BGB)
- disposition av hypotekskrav, mark- och pensionsskulder (§ 2114 BGB)
- deponering av värdepapper (§ 2116 BGB)
- överföring och konvertering av bärarbrev (§ 2117 BGB)
- blockeringsnoten i skuldregistret (§ 2118 BGB)
- investera pengar (§ 2119 BGB)
- fastställandet av en affärsplan (§ 2123 BGB)
- rätten till den tidigare arvtagaren till information
- säkerhet i händelse av oro över en betydande kränkning av den efterföljande arvingens rättigheter (§ 2128 BGB)
- effekten och återkallandet av dödsboet (§ 2129 BGB)
- skyldigheten att överlämna efter arvet har ägt rum samt ansvarsskyldighet (§ 2130 BGB)
- vårdpliktens omfattning (§ 2131 BGB)
- felaktig eller överdriven fruktning (§ 2133 BGB)
- ersättning efter egenintresserad användning (§ 2134 BGB)
Den befriade tidigare arvtagaren är således friare i sina handlingar än en tidigare arving utan dessa ytterligare beviljade rättigheter. Det undantagna tidigare arvet får inte heller ge bort några tillgångar. Dessutom är han fortfarande skyldig att upprätta en lista över gården på begäran av den efterföljande arvtagaren.
Om du vill kan du ge den föregående arvtagaren ytterligare rättigheter.
Vilken roll spelar den obligatoriska delen i förarv och efter arv?
Om den föregående arvtagaren har rätt till en obligatorisk del av arvet har han två alternativ:
- Han kan vägra det preliminära arvet och kräva sin obligatoriska del.
- Han accepterar arvet.
Han har tid att fatta detta beslut inom tidsfristen. Den som har rätt till en obligatorisk del som ett tidigare arv har således valet om han bestämmer sig för det tidigare arvet med alla dess begränsningar, rättigheter och skyldigheter eller om han är nöjd med den (vanligtvis lägre) obligatoriska delen.
En eventuell obligatorisk del av arvet är också nödvändig för den efterföljande arvtagaren. Han har också två alternativ:
- Han avvisar efterarvet och kräver den obligatoriska delen.
- Han accepterar efterarvet.
I det andra fallet kan han inte avyttra det arv som han har rätt till omedelbart, utan bara vid den tid som anges i testamentet eller när den föregående arvingen dör. Om han istället avvisar det efterföljande arvet, får han omedelbart den obligatoriska andelen.
Kan den föregående arvtagaren avskaffa den efterföljande arvtagaren?
I princip kan det tidigare arvet inte avgöra vilken person eller personer som tar över det efterföljande arvet. Detta är inte möjligt eftersom de efterföljande arvingarna inte ärver den tidigare arvtagaren utan den ursprungliga testatorn. Det är hans vilja som genomförs genom före-arv och efter-arv.
Det är dock möjligt att testatorn ger den föregående arvtagaren rätt att själv bestämma de efterföljande arvingarna. Så detta legitima förarv skulle avgöra vem som kan ta efter arvet. Detta beslut skulle sedan betraktas som en fortsättning på testamentets testamente efter hans död. Under denna förutsättning kan den föregående arvtagaren också avärva den efterföljande arvtagaren (OLG München, beslut av 5.1.2017, filnummer 34 Wx 324/16).
Högregionala domstolens dom gör det möjligt för den ursprungliga testatorn att avyttra arvet mer flexibelt efter hans död. Så den föregående arvtagaren kan i god tid avgöra om det så kallade goda beteendet hos den efterföljande arvingen gavs och han bör därför ärva. Detta kan inte alltid förutses när testamentet upprättas eller vid döden.
Kan den tidigare arvinge ändra testamentet?
Den tidigare arvtagaren kan göra sin egen testamente och därmed påverka vem hans egendom kommer att passera efter hans död. Han kan dock inte avyttra tillgångarna från det tidigare arvet. Denna egendom måste lagligen skiljas från sin egen och kan därför inte testamenteras mot den ursprungliga testatorn.
Den tidigare arvtagaren har ingen möjlighet att ändra testamentens testamente eller göra den ogiltig med sin vilja.
Kan den tidigare arvingen sälja det ärvda huset?
I princip är boet lagligt skyddat på ett sådant sätt att den tidigare arvtagaren inte får vidta några åtgärder som har negativa effekter på den efterföljande arvtagaren. Snarare äger den föregående arvtagaren endast gården under en viss tidsperiod och måste vidarebefordra den till efterföljande arving vid den förutbestämda tiden. En försäljning av en fastighet som lämnas av den avlidne är därför i grunden utesluten (avsnitt 2113 BGB). Det finns dock undantag.
Om testatorn har undantagit den tidigare arvtagaren från vissa begränsningar i enlighet med § 2136 BGB, kan detta undantag också öppna möjligheten att sälja Your-Best-Home.net. Om ett sådant undantag från § 2113 BGB anges i testamentet kan den efterföljande arvingen inte hindra försäljningen av huset. Husförsäljningen av den föregående arvtagaren är också möjlig om alla efterföljande arvingar godkänner försäljningen.
Vid försäljning av en sådan fastighet får potentiella köpare nödvändigtvis kunskap om arvsituationen, eftersom skyddet för den efterföljande arvingen anges i fastighetsregistret. Den så kallade post-arvningsanteckningen görs i fastighetsregistret i enlighet med 51 § fastighetsregisterförordningen (GBO). Om det tidigare arvet är undantaget noteras detta också.
När kan den tidigare arvtagaren sälja Your-Best-Home.net utan samtycke från den efterföljande arvtagaren?
Det finns en tredje variant där den föregående arvtagaren får sälja Your-Best-Home.net: Om det är nödvändigt för den lagliga "korrekta förvaltningen" av fastigheten att sälja den, måste den efterföljande arvtagaren ge sitt samtycke ( § 2120 BGB).
Specifikt kan detta vara fallet om den tidigare arvtagaren måste betala den avlidnes skulder hos arvtagaren. Om han själv inte har tillräckligt med pengar för detta kan han begära samtycke från den efterföljande arvtagaren att sälja huset.
Vad händer om den efterföljande arvingen dör före den föregående arvingen?
Om den efterföljande arvingen dör före den föregående arvingens död, överförs den efterföljande arvet till hans arving. Som ett resultat ändrar detta inte situationen för de tidigare arvingarna.
Om den ursprungliga arvaren vill förhindra att det efterföljande arvet överförs till efterföljaren till efterföljande arving, kan han utesluta detta i testamentet.
Men om den efterföljande arvingen dör före testatorn blir den föregående arvtagaren den sista arvingen. Det finns dock ett undantag om den efterföljande arvingen är en ättling till testatorn, till exempel hans son. Därefter går efter arvet till hans ättlingar, om han har någon. Barnets barnbarn skulle ta över det efterföljande arvet.
Testatorn kan också överväga dessa fall i testamentet och utse en ersättare.
Arvsskatt för arv och efter arv
Testatorns förmåga att bestämma sitt arv mycket exakt har en betydande skattemässig nackdel för de tidigare och efterföljande arvingarna: arvet måste beskattas två gånger.
Enligt 6 § 1 st i arvsskattelagen (ErbStG) betraktas det föregående arvet som ett arv. Enligt 6 § 2 ErbStG beskattas emellertid även det efterföljande arvet därefter. Motsvarande arvsskatt måste därför betalas både vid påbörjandet av det preliminära arvet och när det efterföljande arvet påbörjas.
Alternativ till före arv och efter arv
Reglerna om arv före och efter arv är ganska komplicerade, så att denna form av arv sällan specificeras i testamenten.
Det så kallade "Berlin-testamentet" är mycket vanligare idag. I det stöder makar varandra som enda arvingar och bestämmer till vilka tillgångarna ska gå efter den sista makens död.
Som ett alternativ till föregående och efterföljande arv är det också möjligt att testamentera egendomen till den person som faktiskt är avsedd som en efterföljande arving, men att ge en annan person nyttjanderätt såsom nyttjanderätt till en fastighet för livet. Arvtagaren blir redan ägare till fastigheten, men kan bara fritt avyttra den efter den person som har nyttjanderätt.
