Hospice and Palliative Care Act of 2015 syftar till att förbättra rikstäckande hospice och palliativ vård, att stärka alla vårdområden och att implementera nätverkskonceptet. Målet med åtgärdskatalogen är en värdig vård av människor i den sista fasen av deras liv.
Hospice and Palliative Care Act: Bakgrund och mål
Åtgärdskatalogen så kallad Hospice and Palliative Care Act trädde i kraft den 8 december 2015 under det officiella namnet ”Lagen för förbättring av sjukhus och palliativ vård i Tyskland”. Den innehåller ett antal socialrättsliga förändringar i Social Security Code V (lagstadgad sjukförsäkring) och i Social Security Code XI (social long-care care insurance).
Ändringarna är avsedda att förbättra hospice och palliativ vård i Tyskland. Betydande framsteg hade redan gjorts under åren före 2015. Till exempel hade tjänsterna för specialiserad poliklinisk vård (SAPV) femfaldigats och subventionerna för vårdtjänster för öppenvård hade ökat med mer än 10 procent under åtta år. Hospice and Palliative Care Act bygger på tre grundidéer:
- Alla områden inom hospice och palliativ vård ska stärkas.
- Utbyggnaden av hospice och palliativ vård ska genomföras rikstäckande och med särskild hänsyn till landsbygdsområden och strukturellt svaga regioner.
- Nätverksaspekten bör beaktas särskilt i expansionen.
Vad betyder hospicevård?
Sjukhus är vårdcentraler där människor kan tillbringa den sista fasen i livet med värdighet. Hospice-vårdens fokus ligger inte längre på medicinsk vård utan på livskvaliteten för dem som vårdas och dör med värdighet. Ofta följer sjukhusvård palliativ vård. Längden på vistelsen för vårdgivare på sjukhus kan variera. En period på några dagar, veckor eller månader är möjlig.
Vad är palliativ vård?
Sjukhus och palliativ vård, som enligt lagen syftar till att förbättra, är uppdelad i tre områden: allmän poliklinisk vård (AAPV), specialiserad poliklinisk vård (SAPV) och sjukvård.
Allmän poliklinisk palliativ vård (AAPV)
Palliativ vård är i grunden medicinsk och omvårdnad för personer som lider av en obotlig sjukdom och som har en mycket begränsad livslängd. Istället för behandling i syfte att återställa hälsan ges palliativ vård bästa möjliga anpassning till de fysiologiska och psykologiska omständigheterna. Fokus ligger på att lindra smärta och ge psykosocialt stöd.
Läkare, sjuksköterskor och pastoralarbetare är de främsta bidragsgivarna till palliativ vård. Allmän palliativ vård (AAPV) är avsedd att säkerställa adekvat öppenvård, helst i hemmiljön. Men vård på vårdhem eller sjukhus är möjlig. AAPV inkluderar kontinuerlig medicinsk vård och omvårdnad. Det övertas huvudsakligen av specialister och allmänläkare samt polikliniker.
Livskvalitet och värdigt döende är fokus för hospicevård.
Specialiserad poliklinisk vård (SAPV)
Den specialiserade polikliniken för poliklinisk vård är avsedd för personer som behöver särskilt hög behandling och vård. Det kan ske i hemmiljön, i vårdinrättningar och på sjukhus. SAPV har funnits som en lagligt registrerad vårdform sedan 2007.
Det är avsett som ett användbart tillskott till AAPV. SAPV inkluderar rådgivning och vård med palliativ medicinsk och palliativ vård med nära sammankoppling av läkarnas, vårdtjänstens och pastorernas tjänster. De personer som aktivt deltar i vården bildar tillsammans Palliative Care Team (PCT).
Det finns skillnader mellan sjukhusläkare och allmänläkare vid förskrivning av en SAPV. Sjukhusläkare får endast ordinera sådan vård i upp till sju dagar. Det finns ingen tidsgräns för allmänläkare. I praktiken godkänner sjukförsäkringsbolagen ett SAPV-recept av inhemska läkare under en månad i genomsnitt.
Innovationer i lagen om sjukhus och palliativ vård
Förändringarna i Hospice and Palliative Care Act från 2015 inkluderar följande områden:
- Innovationer inom poliklinisk palliativ vård
- Innovationer för att stärka palliativ hemvård
- Innovationer inom specialiserad poliklinisk vård (SAPV)
- Innovationer för ekonomiskt stöd för hospicearbete och polikliniska hospice
- Innovationer som stärker sjukhus och palliativ vård på vårdhem
- Innovationer som främjar palliativ vård på sjukhus
- Innovationer som tjänar till att förbättra informationen
De underliggande lagändringarna gäller främst sjukförsäkringsförmåner (SGB V), i mindre utsträckning långtidsvårdsförsäkringsförmåner (SGB XI) och i vissa fall sjuklönelagen.
Innovationer inom poliklinisk palliativ vård
Enligt avsnitt 27 (1) SGB V är palliativ vård uttryckligen en del av den standardvård som tillhandahålls av lagstadgade sjukförsäkringsbolag. Alla lagligt försäkrade har rätt till vanliga vårdförmåner. Enligt avsnitt 87 (1b) SGB V bör dessutom en förbättrad kvalitet på poliklinisk vård uppnås genom ytterligare ersättning och kvalifikationer.
Innovationer för att stärka palliativ hemvård
Inom hemsjukvården förstärks aspekten av palliativ vård. Omvårdnadstjänsterna bör kunna fakturera palliativa vårdtjänster i enlighet med 92 § 7 nr 5 SGB V. Dessutom främjas samarbete mellan vårdtjänster och andra berörda parter, såsom läkare och pastorer.
Innovationer inom specialiserad poliklinisk vård (SAPV)
Specialiserad poliklinisk vård var redan till stor del garanterad när Hospice and Palliative Care Act trädde i kraft. Innovationerna stängde två luckor:
- Ett nytt skiljeförfarande för leveranskontrakt är avsett att motverka befintligt underutbud på landsbygden och i strukturellt svaga regioner enligt avsnitt 132d SGB V
- Enligt avsnitt 132d (3) SGB V kan så kallad selektiv avtalsvård uttryckligen inkludera tjänster från specialiserad och allmän palliativ vård. Med selektiv avtalsvård avses tjänster som lagstadgade sjukförsäkringar överensstämmer med enskilda tjänsteleverantörer. Motparten är kollektivavtalet, till exempel med sammanslutningar av lagstadgade sjukförsäkringsläkare.
Innovationer inom ekonomiskt stöd
Hospice and Palliative Act tillhandahåller omfattande åtgärder för ekonomiskt stöd till hospicearbete och polikliniska hospice-tjänster:
- Polikliniska vårdtjänster kan inte bara kräva personalkostnader utan även materiella kostnader enligt § 39 b punkt 2 SGB V. Huvudsyftet med åtgärden är att stärka sorgrådgivning. Detta är ett erbjudande från hospice-tjänsterna för anhöriga.
- Enligt avsnitt 39b (2) SGB V kan sjukhus använda sig av öppenvårdsservicetjänster.
- Daghemmet för barn och vuxna har det bättre ekonomiskt. Hälsoförsäkringarna subventionerar sjukhus med 261 euro per försäkrad person. Institutioner som tidigare finansierats under genomsnittet drar nytta av detta. Innan Hospice and Palliative Act trädde i kraft var subventionen per försäkrad person som sköts om 198 euro. Sjukförsäkringsbolagen täcker 95 procent av de stödberättigande kostnaderna. Tidigare var andelen 90 procent. En överföring på 100 procent önskas uttryckligen inte av hospiceföreningarna. Med det återstående personliga bidraget bör den grundläggande frivilliga idén om hospice-rörelsen behålla sin plats. De återstående 5 procenten finansierar bland annat hospice genom donationer. Det finns inga kostnader för de som vårdas på hospice.
- Enligt § 39a SGB V tas sällskap av sorgande släktingar särskild hänsyn till under hospicearbetet. Ett oberoende ramavtal bör ta hänsyn till de särskilda egenskaperna hos barnhem.
Innovationer på vårdhem
Många människor tillbringar de sista åren av sina liv på ett vårdhem och skulle vilja stanna där tills de dör. Av denna anledning tilldelas också avsnitt 28 och 75 i boken XI i den sociala koden uttryckligen terminalvård till vårdmandatet för långtidsvårdsförsäkring. Samarbetet med polikliniska vårdtjänster är en skyldighet för vårdhem enligt § 114 SGB XI. Detsamma gäller samarbetet med specialister och allmänläkare som kan kräva ytterligare ersättning för samarbetet enligt § 119 SGB V.
Dessutom ska vårdhemen erbjuda vårdgivare en särskild rådgivningstjänst som omfattar omvårdnad, medicinska, pastorala och psykosociala aspekter av livets sista fas. Sjukförsäkringsbolagen ansvarar för finansieringen. Rådgivningstjänsten är avsedd att göra det möjligt för vårdbohem att få detaljerad information om möjliga vård- och supporttjänster innan de skriver en fullmakt.
Innovationer på sjukhus
Många människor tillbringar fortfarande den sista delen av sitt liv på ett sjukhus och dör också där. I enlighet med avsnitt 6 i KHEntgG har det varit rikstäckande enhetliga tilläggsavgifter för multi-professionella palliativa vårdtjänster sedan 2019. Huruvida sjukhusen använder detta för att inrätta palliativa vårdteam internt eller för att samarbeta med externa tjänster bestäms av det enskilda sjukhuset.
Innovationer för att förbättra informationen
Alla lagligt försäkrade som vill använda palliativ vård och vårdtjänst har rätt till rådgivning enligt lagen om sjukhus och palliativ vård. Enligt avsnitt 39b i social kodbok V ansvarar sjukförsäkringsbolagen för rådgivning.
