Ångspärren eller ångspärren är avsedd att skydda byggnader från inträngande fukt. För optimal funktionalitet måste du fästa de två byggmaterialen mycket noggrant och ordentligt.
Ångskyddsmedel eller ångspärrar består av en film som är ogenomtränglig för vattenånga och fungerar som ett skyddande skydd för vägg- eller takisolering. En felaktigt installerad ångspärr eller ångspärr är dock ofta anledningen till omfattande fuktskador. Du bör därför vara mycket försiktig när du installerar den så att aluminium- eller polyetenfilmen kan säkerställa att ingen fukt kan tränga igenom byggnadens isoleringsmaterial.
De två termerna ångspärr och ångspärr används ofta synonymt. Detta är dock inte helt sant. Även om de två byggmaterialen bedriver liknande uppgifter är de olika i sin effekt och struktur.
Skillnad mellan ångspärr och ångspärr
Huvudskillnaden mellan ångspärren och ångspärren är diffusionsmotståndet. Detta värde indikerar motståndsnivån ett byggmaterial har mot spridning av vattenånga och mäts i byggnadsfysik som ett sd-värde enligt DIN 4108-standarden. Med en ångspärr är detta sd-värde betydligt lägre.
Ångspärrar har ett sd-värde på minst 1 500 meter och anses därför vara diffusionssäkra eller vattentäta. Man kan därför anta att denna metod skyddar en byggnad bättre från fukt än en ångspärr. Det är dock ofta så att ångspärrfilmen i många fall är orsaken till allvarlig fuktskada. För om en ångspärr inte är 100% tät kan mögelbildning, värmeförlust eller en minskning av isoleringsfunktionen inträffa.
Emellertid leder problematiska områden som anslutningar till fönster, rör eller uttag ofta till dåligt utförande. Ett annat misstag är att den eventuellt perfekt fastsatta ångspärren installerades när den var fuktig och nu förhindrar att vattnet i komponenterna kommer ut.
Eftersom dessa konstruktionsfel uppträder relativt ofta, avstår många byggägare ångspärrar och istället installerar ångspärrar. Dessa har ett sd-värde på minst två till maximalt 1 500 meter.
Orsaker till ångspärrar eller ånghämmare
Varm och fuktig luft i hemmet orsakas av många olika aktiviteter. Till exempel när du lagar mat, badar, duschar eller bara andas. Utan en ångspärr eller ångspärr flyr denna fuktiga luft nu genom väggen till utsidan. Detta kan leda till att det bildas kondens, mögel eller andra fuktskador i byggnadsstrukturen. För att begränsa dessa flöden av fuktig luft måste du fästa ångspärrfilmer eller ångspärrfilmer.
Dessa diffusionshämmande eller bromsande folier är särskilt viktiga vid utbyggnad av tak eller vid uppförande av trä- eller prefabricerade hus. När det gäller fasta hus av väggar eller betong kan klimatmembranet undvikas. Om isoleringsskiktet har valts för att vara särskilt tjockt och effektivt kan det inte bildas kondens på den yttre ytan av väggen nedanför isoleringsskiktet.
Fäst ångspärren
För att skydda din byggnad från fuktskador bör du fästa ångspärren försiktigt. Läs här hur man gör detta:
1. Välj material och verktyg
För en lyckad installation behöver du speciellt ångspärrlim och ångspärrtejp. Det ska alltid finnas en självhäftande anslutningstejp för att ansluta remsorna. Med dessa material bör du inte spara, men uppmärksamma tillverkarens rekommendationer.
2. Lägg ångspärrfilmen
I grund och botten måste du alltid fästa ångspärren mot insidan. För att undvika följdskador måste särskild försiktighet iakttas med foliesömmarna och anslutningsdelarna på fönster och uttag.
Det är bäst att lägga ångspärrfilmen direkt ovanför spärren. För att göra detta häftar du filmen till spärren på ett avstånd mellan tio och tolv centimeter och ett djup på minst åtta millimeter. Du kan bara fästa ångspärrfilmen på fasta bakgrunder, eftersom endast dessa tål det tryck som krävs för att pressas på.
Det är bäst att lägga ångspärrfilmen direkt ovanför takbjälken.
3. Håll supernatanten
Vid vägganslutningen bör du lämna ett utsprång på minst 15 centimeter så att ingen fukt kan byggas upp genom springan.
Ångspärren överlappar varandra vid vägganslutningen.
4. Försegla ångspärrfilmerna mot varandra
Nu när du har häftat de enskilda remsorna på spärren på ett överlappande sätt, måste du maskera dem mot varandra på ett ångtätt sätt. Använd nu ångspärrtejpen för detta. Du placerar detta på takbjälken och limmer det över sidokanten på den andra ångspärrfilmen, helst också över häftklamrarna. Då blir det hela riktigt tätt!
Använd ångspärrtejpen för att täta de enskilda folierna mot varandra.
5. Genombrott och anslutningspunkter
Med hjälp av ångspärrtejp eller ångspärrlim kan du fixera och täta öppningar och anslutningspunkter. En installationsnivå mellan ångspärrfilmen och innerfodret rekommenderas för att förhindra att ångspärren punkteras ofta. Varje öppning för uttag eller andra komponenter kan leda till att fukt tränger in i isoleringen.
6. Ta försiktighetsåtgärder med expansionsveck
Om ångspärren är ansluten till mer än en komponent kan temperaturförändringar få komponenterna att expandera annorlunda. Bara några millimeter kan ångspärren riva. Det bästa sättet att förhindra att detta händer är med stretch rynkor. För att göra detta måste ångspärrfilmen helt enkelt inte dras för hårt så att den är fri från spänning. Det är ännu bättre att skjuta ihop folierna lite så att en liten veck kan bildas.
7. Fäst kontrabatter
Motlister är fästa för att optimalt stänga ångspärren. Detta bildar en distans mellan innerväggen i rummet och ångspärren och säkerställer tillräcklig luftcirkulation. Slutligen kan innerväggen nu monteras på motbalkarna.
Kontrollera ångspärren eller ångspärren
Om du redan har installerat en ångspärr eller ångspärr kan du kontrollera filmens täthet mot fukt med ett så kallat fläktdörrtest. En mättekniker klämmer fast ett fläkt i ytterdörrens ram och förseglar det med en film. Fläkten skapar ett undertryck och drar luften in i huset. Därefter mäts luften som extraheras av fläkten. Om fläkten skulle dammsuga mycket finns det läckor.
Förutom fläktdörrtestet tas nu värmebilder med en infraröd kamera för att ta reda på var de läckande luckorna eller skadorna är. Alternativt kan du också använda en rökmaskin. När röken närmar sig läckage uppstår det tydligt ökad luftrörelse.