Ved: vilka träslag som är särskilt lämpliga - Your-Best-Home.net

Innehållsförteckning:

Anonim

Ved var det viktigaste bränslet för att hålla hus och lägenheter varma på vintern för århundraden sedan. Men inte alla inhemska träslag är lika lämpliga för eldning. Vi förklarar här vilka skillnader det finns och vad de olika dimensionerna betyder.

Forskare tror att människor började använda ved för 400 000 år sedan. Med upptäckten av eld samtidigt erbjöd det nya möjligheter som att laga mat eller att smälta hårda material - grunden för verktygstillverkning. Under 1800-talets industrialisering blev ved den viktigaste energikällan vid sidan av kol. Först efter andra världskriget skedde en förändring: olja och naturgas var billiga alternativ och ersatte användningen av ved som det primära bränslet i ekonomin.
En återgång till uppvärmning med ved har varit tydlig i flera år. Bakgrunden är en växande miljömedvetenhet i samhället. Den som väljer trävärme genererar värme på ett nästan klimatneutralt sätt.
Men inte alla träslag är lämpliga för förbränning. Värmevärdet, antändligheten och respektive brännegenskaper måste alltid beaktas.

Skillnad i värmevärde och värmevärde

Felaktigt används ofta bruttovärmevärde och värmevärde synonymt. I själva verket är detta två olika uppmätta värden.

  • Värmevärde

Värmevärdet (tidigare "övre värmevärde") anger hur mycket energi som kan erhållas i form av värme per kilo material under förbränningen. Det antas att de resulterande förbränningsgaserna kyls till 25 grader Celsius och den vattenånga som finns innehåller kondenseras fullständigt.

  • värmevärde

Bränslets värmevärde (tidigare "lägre värmevärde") indikerar hur mycket energi som kan erhållas i form av värme per kilo material under förbränningen. Det antas att de resulterande förbränningsgaserna kyls till 25 grader Celsius, men den vattenånga som finns, till skillnad från värmevärdet, kondenserar inte. Träets värmevärde är cirka tio procent (exakt 9,26 procent) under värmevärdet. Dessutom, ju högre värmevärde desto fler hartser och ligniner finns i träet.
Bra att veta: Bränslets värmevärde kan inte bestämmas experimentellt; det kan bara beräknas med ungefärliga formler. Måttenheten för träets värmevärde är kilowattimme per kubikmeter (KWh / rm) och kilowattimme per kilogram (KWh / kg) används sällan.

Ju högre värmevärde en träslag har, desto bättre är den lämplig för förbränning.

Olika dimensioner: solida kubikmeter, kubikmeter och lösa kubikmeter

Ved behandlas olika och delas därför upp i olika måttenheter. I grund och botten: Ved mäts i kubikmeter (rm) eller ster (st). En kubikmeter eller stjärna motsvarar innehållet i en kub med en kantlängd på en meter, dvs. ungefär en kubikmeter.
Bra att veta: De håligheter som uppstår när det runda virket lagras är redan inräknade.
Det finns också bulk kubikmeter (sm). Den beskriver en löst hällad kubikmeter vedträ som är färdiga att användas, inklusive mellanrum däremellan, och är därför den mest inexakta kvantiteten.
Observera att vid beräkningen av priset måste inte bara mängden trä utan även träslag, graden av torkning och bearbetningsarbetet tas med i beräkningen. Dessutom är färdigt trä betydligt dyrare än mätstammar som fortfarande måste bearbetas själv.

Följande tabell ger en översikt över de olika måttenheterna.

Massiva kubikmeter (Fm)

Kubikmeter (Rm)

Bulk cubic meter (SRM)

En solid kubikmeter motsvarar
en kubikmeter ren
trämassa utan mellanrum

En kubikmeter avser staplat
trä med
mellanrum, till exempel
applicerat träbeige

Åtgärden avser
löst gjutna
stockar, till exempel i
en gitterlåda

1 fot

1,4 varv

cirka 2 SRm

0,7 fot

1 Rm

cirka 1,5 SRm

0,4 Fm

0,6 varv

1 SRm

Lämpliga träslag

Den som äger en eldstad har antagligen redan märkt att inte alla träslag brinner lika bra. Bland de lokala skogarna är lövträd som bok, lönn eller robinia särskilt lämpliga som ved. Men körsbär och aska har också särskilt höga värmevärden och därmed en enhetlig värmeemission, vilket skapar ett behagligt rumsklimat. Vid transport måste det dock noteras att lövträ är betydligt tyngre.
Ekets trä är endast delvis lämpligt för uppvärmning. Den innehåller garvsyror, som deponeras på skorstenens väggar när vattenångan kondenseras i rökgaserna och leder till så kallad "sotning".

Bokträ har ett särskilt högt värmevärde och är därför mycket lämpligt som ved.

Tall, gran och gran är billigare, men de avger gnistor och bör därför bara brännas i slutna system. Dessutom är sotningen som orsakas av hartsförbränningen starkare. Träet är inte lämpligt som huvudbränsle, men det kan delas lätt och lätt att antända, så att det också kan användas som tändning.
Mjukt lövträ som pil, lind, al och poppel är olämpliga som ved på grund av deras låga värmevärde.
Den som har en öppen spis bör bränna tillräckligt med torkat björkträ. Den brinner med en elegant, blåaktig flamma och ger en behaglig doft.

Björkträ är perfekt för en öppen spis.

Översikt över värmevärden

Träslag

Värmevärde

Ek

2100 kilowattimmar

bok

2100 kilowattimmar

Svart gräshoppa

2100 kilowattimmar

Aska

2100 kilowattimmar

kastanj

2000 kilowattimmar

lönn

1900 kilowattimmar

björk

1900 kilowattimmar

plan

1900 kilowattimmar

alm

1900 kilowattimmar

lärkträd

1700 kilowattimmar

käke

1700 kilowattimmar

Douglas gran

1700 kilowattimmar

al

1500 kilowattimmar

Lind

1500 kilowattimmar

Gran

1500 kilowattimmar

gran

1400 kilowattimmar

bete

1400 kilowattimmar

poppel

1400 kilowattimmar

Ask ved

Askved erbjuds för närvarande alltmer som ved. Orsaken är en svampattack, som orsakade omfattande askaback. I Ravensburg-distriktet hittades en 90-procentig angrepp av askträd med Hallimasch-svampen, särskilt på mer fuktiga, vattenpåverkade platser. På grund av den ökade riskpotentialen från fallande träd måste dessa fällas tidigt - och tillgången på askeved har ökat. Konsekvenserna för konsumenterna är låga priser.
Bra att veta: ask är ett träslag som bok och eftersom ved har nästan samma värmevärde. Det måste dock förvaras i minst två år eftersom det torkar mycket långsamt.

Bearbetning av ved

Ved får endast bearbetas av personer över 18 år. En förutsättning är också deltagande i en kvalificerad motorsågskurs eller påvisbar, flera års yrkesverksamhet inom vedskörden.
För ditt eget skydd är det viktigt att du alltid bär säkerhetsutrustning bestående av hjälm, ansikts- och hörselskydd, motorsågbyxor, skyddsskor och handskar. Endast organisk sågkedjeolja och specialbränsle (alkylatbensin) får användas för rekonditionering.
Bra att veta: Ännu mer omfattande regler gäller när man förbereder mycket. Till exempel får inget trä med en diameter mindre än sju centimeter bearbetas i statsskogen.

För att kunna bearbeta virke i skogen måste man bland annat vara myndig.

Förvara ved ordentligt

Du bör förvara ved ordentligt så att den kommer att brinna väl senare. Eftersom nyklippt trä innehåller mycket vatten i början av lagringen, vilket utgör ungefär hälften av sin vikt. För att ved ska torka ordentligt bör den placeras på en plats med gott solljus, tillräcklig luftrörelse och skyddas från vädret. Till exempel är trähögar, bogseringstak eller fristående staplar lämpliga för detta. Placera virket på en yta, men täck inte över det med plastfolie. Så det kan inte bli någon rutt. Om du lagrar träet mot en vägg, lämna ett mellanrum på minst fem till tio centimeter.
Tips: Ju mindre sågad och oftare delad, desto större blir hela träytan och desto snabbare torkar den.

Trä ska förvaras i minst ett år innan det används som ved.

Efter ett års lagring innehåller virket fortfarande cirka 15 till 20 procent vatten och kan användas för uppvärmning. I princip bör ved inte lagras längre än fyra år, annars riskerar biologiska nedbrytningsprocesser att minska värmevärdet. Du får under inga omständigheter bränna fuktigt trä. Detta är inte bara skadligt för miljön, det är också oekonomiskt, för ju mer vatten träet innehåller, desto mer energi måste användas för avdunstning under förbränning. Dessutom finns det mycket mer sot i skorstenen och "sotning" av skorstenen är troligt.

Fler tips

  • Trä tappar volym när det torkar

Vid beräkning av värmevärdet bör man notera att träet tappar volym när det torkar (torrhetskrympning). Detta innebär att värmevärdet ökar på grund av torkning, men minskningen i volym gör att slutvärdet minskar igen.

  • Rätt ugn

Inte bara träslag och torkningsgrad är avgörande, rätt spis påverkar också hur mycket värmeenergi som slutligen kan omvandlas från ved. Så det kan ofta vara bättre att köpa en dyrare modell, eftersom särskilt billiga skorstenar ofta inte uppnår det högsta utbytet av termisk energi och därmed har en betydande inverkan på värmevärdet.

Till skillnad från ved är uppvärmning med eldningsolja betydligt mer miljöskadlig.

Är bränning av ved skadligt för miljön?

Ved blir allt populärare som energikälla. Men är uppvärmning med ved verkligen mer miljövänlig? Kort sagt: ja. Eftersom trä brinner nästan helt klimatneutralt. Om ett träd växer tar det bort koldioxid från atmosfären, lagrar kolet i träet och släpper ut syre i atmosfären. Det finns ingen ytterligare koldioxidförorening.
Situationen är annorlunda med förbränning av råolja och naturgas. Detta beror på att CO2 som tidigare har fixerats i jorden släpps ut i atmosfären utöver den befintliga koldioxiden, där den berikas. Dessutom är inte bara den faktiska konsumtionen skadlig för miljön, det finns också sökandet efter oljefält, utvinning och transport av råolja, som alla också har negativa effekter på miljön.

Vedpriser

TFZ vedprisindex anger det genomsnittliga vedpriset i Tyskland. Grunden är priserna på färdigved från 28 leverantörer i hela Tyskland. Priserna för hårt och mjukt trä debiteras separat.

TFZ vedprisindex - priser inklusive leverans upp till 10 km

Sortiment

Genomsnittligt värde
€ / Rm

Min.
€ / Rm

Max.
€ / Rm

siffra

Genomsnittligt värde
ct / kWh

Min.
Ct / kWh

Max
Ct / kWh

Dela lövträ i meter

79.09

65.00

92,50

11

5.14

4.23

6,01

Dela barrved per meter

59,87

47.00

71,67

7: e

5.26

4.13

6.29

33 cm lövved

94,35

75.00

112,76

28

6.13

4,88

7.33

33 cm av barrved
split

76,62

57.00

96.11

18: e

6,73

5.00

8.44

Från och med juli 2018

alla priser inkl. moms.

Kubikmeter, delad, 1 m lång, skiktad
33 cm stänger (1 Rm skuren i 33 cm stänger)